Den flygande mattan

Matta1

Man kan med fog påstå att järnvägens utbredning i slutet av 1800-talet utgör själva sinnebilden för modernismens och industrialismens definitiva genombrott. Ståltentakler sträcktes på kort tid ut från Europa mot planetens mest avlägsna hörn – åt öster den transsibiriska järnvägen, mot söder orientexpressen och västerut drogs rälsen kust till kust över Amerika, tre milstolpar som anses symbolisera människans triumf över naturen och förnuftets seger över barbariet – och snart var hela jordklotet inhägnat, de facto omslutet av ett orubbligt galler av järn. Och när järnvägen slöt sitt grepp runt vår värld, så slöts även ett grepp inom oss, runt vårt sätt att tänka. Denna förändring i det inre eller mikrokosmiska kan alltså sägas korrespondera mot en symbolisk manifestation i det yttre makrokosmiska – människans konstruktion av ett fysiskt fängelse för planeten förebådade det så mycket verkligare men osynliga mentala fängelse som redan var i antågande.

Järnvägen, detta verktyg för europeiskt imperiebygge och monokultur. Det spelar ingen roll hur långt du färdas, för vilka landskap du än korsar så är det mest definierande inslaget i miljön just järnvägen själv. Den vagn du sitter i dånar fram längs räls som redan skurit in i marken likt för hårt åtdragna handfängsel. Och de platser du besöker, oavsett hur avlägsna eller exotiska, är per definition redan dominerade av den kultur järnvägen bär med sig. Tågresor är repetitiv masstransport längs på förhand fastlagda sträckor mot trygga och välkända mål, och även om man väljer avgångar på de mest udda tider eller resmål ingen annan väljer, så är man fortfarande bunden av systemets begränsningar, tidtabellernas konformism.

Du lär dig visserligen mycket om världen när du reser runt i 1900-talets intellektuella landskap, men det finns kunskap som är helt omöjlig att nå så länge man inte helt kliver utanför upplysningens logik, dess språk och det moderna sättet att tänka. Du kan med andra ord lära dig otroligt mycket om Leviatan inifrån bestens buk, men för att få en full förståelse av vad Leviatan är så måste du även studera monstret utifrån – och står man utanför har man samtidigt per definition frigjort sig från det man lämnat. På detta sätt är kunskap och frihet helt oskiljaktiga – det ena går inte att nå utan det andra – vilket även medför att sann kunskap måste vara operativ, en del i en förändringsprocess.

Perspektivet hos den person som sitter inne i tåget och tittar ut är väsensskilt från perspektivet hos den som vandrar i ett landskap där järnvägen inte existerar, eller som sitter på en bergssluttning och betraktar rallarnas arbete i dalen och ser de första tågen passera. Och det som ligger före, bortom och utanför den moderna rationalistiska tågkupéns tankevärd är det tidlösa – det mytiska och symboliska. Detta kan inte förstås om man betraktar det genom rationalismens fönster, utan det måste levas för att bli begripligt – och det moderna projektet blir först fullt begripligt i ett mytiskt sammanhang.

Så, om järnvägens utbredning är sinnebilden för modernismens och industrialismens definitiva genombrott, då blir den flygande mattan en passande symbol för dess absoluta motsats. Obunden av tid och rum rör den sig obehindrat mellan saga och historia, myt och kronologi, insida och utsida. Ett färdmedel i den magiska realismens och poetiska sanningens tjänst, som gör resenären till en del av vilket landskap som helst, utan att detta först måste tyngas ned, plöjas upp och definieras om av en välmenande samhällelig självcentrering. Den flygande mattan bär med andra ord över Bifrost, regnbågsbron, till mytologins värld – den är mythos.

Annonser

2 svar to “Den flygande mattan”

  1. mona Says:

    Hej, var ha rdu hittat bilden och vems är den?

  2. Rickard K Says:

    Tavlan heter ”The Flying Carpet” (1930), målad av Malcolm Daniel Charleson (1888-1943), från Illinoi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: