Bureus & vetenskapen

UppsalasigillDet är känt att Uppsala universitets sigill, med den välbekanta inskriptionen Gratiae – Naturae – Veritas, utformades av Johannes Bureus, och levererades till universitetet år 1601. Motivet förekommer dock även två år tidigare på Bureus stora runtavla (bilden nedan), med den enda skillnaden att strålarna runt Jahve i den övre halvan här ännu inte sträcker sin ner över jordklotet i den undre. Det är okänt om denna förändring gjordes på Bureus eget initiativ eller som en eftergift för kyrkan, här representerad av beställaren Laurentius Paulinus Gothus, för vilken det ursprungliga motivet kan ha framstått som allt för blasfemiskt. Utifrån vad vi vet om Bureus i övrigt kan vi vara tämligen säkra på att utformningen i vilket fall varken var slumpartad eller ogenomtänkt.

Hur ska man då tolka devisen, sanning genom nåden och naturen? Och viken betydelse hade begreppen natur och nåd för Bureus? Det är självskrivet att de inte hade den moderna betydelse som ofta används idag, där gratiae anses syfta på humaniora och naturae på de naturvetenskapliga ämnena, och att dessa två världsliga kunskapsområden gemensamt utgör sanningen. En betydelse mer i Bureus anda torde vara att vägen till sanning bär via kunskap om skaparen och skapelsen i dess bredaste bemärkelse, och om det är så, att solstrålarnas utbredning till hela cirkeln kan ha varit ett sätt att värja sig från vantolkningen att dessa områden skulle utgöra två från varandra helt skilda domäner, den uppfattning som etablerades under renässansen och kom att lägga grunden för den nu rådande scientismen.

Bureus runtavla

Annonser

7 svar to “Bureus & vetenskapen”

  1. Café Exposé Says:

    Det verkar rimligt att anta att Sanningen genom nåden och naturen hos Bureus korresponderar med Sanningen genom Uppenbarelse och Intellekt, eller genom Transcendens och Immanens, vilket på inget sätt står i motsättning till vartannat (såsom t ex Ockhams nominalism vill göra gällande). Bureus utformning av sigillet verkar med andra ord i enlighet med vad Frithjof Schuon skriver om homo sapiens under rubriken ”To be Man is to Know”:

    »Man is intellligence, therefore objectivity, and this objective intelligence determines all that he is and all that he does.

    It is logical that those who rely exclusively upon Revelation and not upon Intellection should be inclined to discredit intelligence, hence the notion of ”intellectual pride”. They are justified when it is a question of ”our” intelligence ”alone”, but not when it is a question of intelligence in itself, inspired by the Intellect which is ultimately divine. For the sin of the philosophers consists, not in relying upon intelligence as such, but in relying upon their own intelligence, hence upon intelligence severed from its supernatural roots.

    (…)

    Intelligence in principle is infallible; but it is so through God and not through us.

    (…)

    The whole debate regarding the capacity or incapacity of the human mind to know God resolves itself thus: our intelligence can know God only ”by God”, and therefore it is God who knows Himself in us. Reason can participate instrumentally and provisionally in this knowledge insofar as it remains united to God. It can participate in Revelation on the one hand, and in Intellection on the other, the first relating to God ”above us” and the second to God ”within us”. If by the ”human mind” one understands reason divorced from Intellection or from Revelation — the latter being in principal, necessary to actualize the former — it goes without saying that this mind is capable neither of illuminating us nor, a fortiori, of saving us.

    For the fideist, only Revelation is ”supernatural”: Intellection, of whose nature he is ignorant and which he reduces to mere logic, is in his eyes ”natural”. For the gnostic, on the contrary, both Revelation and Intellection are supernatural, given the fact that God — or the Holy Spirit — operated in the one as in the other.«

    The Transcendent Unity of Religions, s. 151–153

  2. ohnmacht Says:

    Jag läste om en av mina favoritböcker häromdagen; Hugo Balls Flykten ur tiden – (åter)fann denna passage om medeltidens filosofi som jag tror du skulle tycka om mycket och som kanske passar som kommentar (?):

    ”Den symboliska synen på tingen däremot, som odlades under den tidiga medeltiden, är ett försök att undgå den predikativa uppfattningen av tingen. Man vill egentligen inte förstå tingen, utan sig själv i tingen. Det är en stor skillnad. Medeltiden var därför inte främmande för en furiös realism. Människorna var på inget sätt bara drömmare, de synade tingen ända in på bara benen. De förlitade sig endast på den användbara uppdelningen av deras iakttagelser. De var hundra gånger förnämare än vi. De hade andra ändamål med sina iakttagelser än vi. De hade samma respekt för åsynen av djur och livlösa föremål som för Guds underverk. De försökte göra sina analyser till nytta för själen i stället för pengakistan. De försökte vinna själens guld, inte börsens.”

  3. Rickard K Says:

    Du har rätt, ett på många sätt helt fantastiskt citat. Det var många år sedan jag intresserade mig för dadaismen (men den tiden fanns) och den här boken kände jag inte till. Tack för tipset!

  4. ohnmacht Says:

    Flykten ur tiden är relevant för oss alla, oss tre menar jag, den berättar trots allt om Balls ödesresa – från barndomens katolicism till anarkin och dadaismen och vidare tillbaka till katolicismen – om än endast för att bråka med kyrkan, (han skriver bland annat – jag citerar ur minnet – ”hos DADA träffade jag för första gången Dionysos Areopagiten, två gånger till och med: DA DA”) — men utan att det ena tar död på det andra, attityderna är parallella, ömsesidiga om än ”collageartade” — dock endast för det ytliga ögat divergerande, utan att detta sammelsurium förstås förhindrar den självkritik och bildningsgång som livet tvivelsutan är (bör vara kanske)…

    Jag kommer att tänka på följande passus ur den komplicerade och något melodramatiske, men till syvende och sidst helt klart läsvärde, Botho Strauss fina roman Kopistens misstag — (citatet följer/kommenterar ett stycke ur Wassili Rosanows Das dunkle Anlitz) — ”Äntligen talar vi om Rosanow och speglar oss åter i honom. Han var unik och han var många i en. Den skarpe antisocialisten och den varmhjärtade socialisten. Skrev för såväl vänster- som högertidningar. Var här patriot och där internationalist. Ja, han var mycket. Författare till flammande antisemitiska, glödande filosemitiska skrifter, sexualforskare och asket. En gudsberusad och en stampande agnostiker. Dostojevskij-stilist och Tolstoj-stilist. En man, en kvinna. En tekniker, en magiker. En schaman, en polemiker. Så skall det vara. Inte lite av varje. Utan allt fullt och helt vid rätt tidpunkt. Det är den sanning som utmärker den enskilde i vilken de många har sin boning.” Tycks mig gälla även Ball, i hög grad… själv är jag intresserad av att läsa Balls studie om den bysantinska kristendomen från 1923 – tyvärr har jag endast läst den del som finns översatt till svenska (Dionysos Areopagiten). Emmy Ball Hennings skall vad jag hört dessutom vara stråt vassare än maken… vore följaktligen även det ett författarskap spännande att utforska.

  5. Konrad Fischer Says:

    Jag tackar för den sköna runtavla grafiken vilken jag har funnit första gången i svenskt boken ”Runmärkt”.

    Konrad Fischer
    Amateur-Runforskare osv.

  6. Anonym Says:

    If some one needs to be updated with most up-to-date technologies after that he must be go to
    see this web page and be up to date everyday.

  7. Pluto Says:

    Såg Bureus runtavla här – verkligen vacker! Det finns ett foto av runtavlan på webben från Carolinabiblioteket i Uppsala. Går att beställa för kopiering på olika typer av papper MEN det foto de utgår ifrån visar skador på Bureus tavla. Ser att runtavlan här på sidan är mer hel. Var kommer den ifrån? Eller går det få den länkad från ursprungli webbplats eller e-postad för eventuell utskrift, om god kvalitet vill säga? För övrigt en intressant blogg! Hälsningar Pluto

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: